Vi har varit ute och tävlat, i Bjuv och Ulricehamn. Hinner inte blogga så mycket, men  vi har roligt.

Mops och jag tar oss runt banorna lite bättre för varje gång.

Hon är jätteduktig. Vi behöver mera träning på både handling och hinder, men det är bra att få tävlingsträning också. Och det är bra att få träna på nya hinder. Balansbommen i Ulricehamn hade ett metalliskt ljud som Mops tyckte var läskigt till exempel. Annars älskar hon det hindret mer än allt annat.

Men hon hoppade inte av. Och hon gick för första gången över en tävlings-vippbräda på första försöket. Eller snarare kröp, med stor tvekan. Men vi hinner träna mycket vipp till nästa tävling.

Vi kom sjua i hopploppet, med noll fel. Hade vi sprungit lite snabbare, eller tagit tajtare svängar hade vi fått pinne, för det var sex pinnar.

Men vi tävlar gärna länge i klass ett, där det är snällare banor.

Muffin och Nelly är i klass 2 och där är det massor av fällor i banorna. Ingen blev felfri i hoppklassen där i Ulricehamn. Alla får fel och blir missnöjda med sina insatser, fast de är jätteduktiga och kämpar på bra.

Hellre då snällare banor där flera går felfritt. De snabbaste vinner ju ändå.

Bilden är från Bjuv, köpt från fotograf Daniel.

I Bjuv träffade vi flera pumi. Zappa, Stimm och Dumle till exempel.

Dumle och Jill tävlade agility för första gången och var jätteduktiga. Hoppas det blir flera lagtävlingar där vi kan låta pumipatrullen tävla.

Och när tävlingen var slut hälsade vi på hos Krut. Han hade världens finaste trädgård att sköta. Det var roligt att träffa honom. Fast valparna har vuxit så mycket och är vuxna nu så är det ändå samma personligheter som när de var små. Mops är inte bästa lekkamraten, särskilt inte med sina syskon. Hon vill jaga dem och blir samtidigt förnärmad om de försöker jaga henne tillbaka. Krut hinner undan från henne, precis som förra gången de möttes.

Nu är jag mitt i semestern och försöker låta bli att tänka på att den har ett slut. Skulle verkligen vilja att hundträning var det viktigaste jag hade att pyssla med alltid.

De flesta av våra agilitykompisar är på Bergslagsveckan och tävlar nu. Hade varit kul att vara där. Men det hade blivit för stressigt. Nästa år hoppas jag att vi kan åka dit och leva med agility en hel vecka.