Rysare med lyckligt slut

20120714-105308.jpg

Sitter och tittar på sovande mätta valpar och är trött och glad.
Muffin valpade fredagen den 13. Jag är inte skrockfull, men det kändes ändå lite läskigt. Först trodde jag valparna skulle komma redan natten till fredag för Muffin flåsade och temperaturen hade sjunkit, så som den gör i öppningsskedet, innan valpningen startar.
Jag vågade inte sova. Första kullen föddes snabbt och lätt och jag ville inte vakna av att Muffin hade valpat under sängen.
Men Inte förrän fredag kväll satte det igång.
Jag hade gjort i ordning en valpbricka med saker som aldrig behövdes första valpningen. Peang, trubbig sax och bomullsssnöre till navelsträngar, handsprit och gummihandskar. Och jag hade läst på om allt som kan gå fel och lagt in nummer till fyra djursjukhus i mobilen.
Speciellt med tanke på dagens datum hade jag bestämt mig för att gå efter principen hellre safe än sorry. Vi har 45 minuters bilresa till Göteborg.
Så när ingen valp visade sig fast Muffin krystade och krystade väntade jag inte de två timmar som det stod i valpningsboken utan ringde veterinären efter en halvtimme. Alingsås hade ingen jour just denna kväll men vetten där tyckte jag skulle åka in om ingen valp syntes. Blå Stjärnan hade bara telefonsvarare med uppmaning att åka in om det var akut. Och det var jag på väg att gör när en fosterblåsa med en tass visade sig. När Västra Djursjukhuset svarade fick jag råd om hur jag kunde försöka putta in den felvända valpen (den låg baklänges med magen upp, tror jag) och vända den rätt.
Och det lyckades. Valpen kom ut och mådde hur bra som helst. Det var en tik, som föddes 18.50. Då hade det gått en timme sen första krystvärken.
Sen kom en tik till, den låg rätt, och bara ploppade ut så där enkelt.
Nummer tre, som var en hane, och nummer fyra, en tik, kom med rumpan först, men med ryggen upp, så de behövde inte vändas. Och nu hade vi alla lite rutin och hjälpte ut valparna lugnt och fint.
Mellan trean och fyran tog Muffin en liten paus, och fick gå ut och kissa och äta lite vaniljglass för att få nya krafter. Sen kom de två sista. Femte valpen var en hane som föddes med huvudet först.
Jag kunde inte känna fler valpar i magen. Muffin var trött, men hade allt fokus på valparna.
Hon sköter allt perfekt, men vi har ändå turats om att sitta vid valplådan i natt och kolla så allt gått bra.
Alla fem valparna är ungefär lika stora, det finns ingen som är liten eller ynklig. Alla suger och kämpar sig fram till spenarna. Jag har inte vägt dem än. Snart kommer fler bilder på dem.
Nu hoppas vi bara det fortsatt går bra. Vi vilar upp oss nu och väntar någon dag innan vi börjar jobbet att para ihop dem med rätt köpare. Ni som anmält intresse kommer att få mejl.

20120714-110543.jpg
Bilden är från när första valpen har fötts. Vi var nervösa för att det tog tid, men den var inte medtagen utan började genast leta mat.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s