Mycket bus nu

20120824-220206.jpg

Valparna är nu sex veckor. Tiden har gått jättefort. Nyss var de pyttesmå. Nu är de så stora att de måste huka sig när de står under Muffin och diar.
De gör inte det så ofta längre. Deras tänder är för vassa, Muffin avbryter och går där ifrån när de bits. De äter sin hundmat med god aptit och vi har gått över från valpgröt till vanligt uppblött valpfoder. De får Magnussons junior som bas, och som snacks och godis får de Doggy Professional Starter Lax och ris och nu även Royal Canin Mini Junior. De har då smakat nötkött, fläskkött, fågel, fisk, vete, ris och potatis. Jag tror det är bra att introducera olika födoämnen medan de fortfarande diar.
Om en vecka ska det vara slut med diandet, så att de är helt avvanda när det är dags att flytta till sina nya hem.
Muffin får gå allt längre promenader och får inte så mycket mat längre.

Valparnas gnager på allting nu. I dag fick de hundtugg (som Muffin nu hela tiden försöker ta ifrån dem för att äta upp själv, och jag lägger tillbaka dem).
De som hälsar på får förmaningen: När de biter, säg AJ med pipig röst och ge dem en leksak eller tuggbit istället.
Valparna gör ju som valpar alltid gör, men den som inte haft hundvalp kan bli förfärad över de där nålvassa tänderna.

Valparna är väldigt sociala nu, både med varandra och med oss. De kommer när man pratar med dem och de har dragkamp och brottningsmatcher som ibland går över i ilskna morrningar och pip. De har också olika arbetsprojekt, som att bita sönder ett bord på verandan, fortsätta Mops och Muffins jobb med att finfördela hundsoffan från Ikea och samla nedfallna löv. På bilden överst har de tagit min kisstorkningstrasa. De ska städa på verandan.

De har fått in en bur i valphagen, utan dörr då, som de sedan ska åka i bilen. Den går de in i när de vill ha nån grej för sig själva. Och då rusar förstås de andra efter.

De två veckorna som är kvar innan fyra av dem får nya familjer ska de inte bara vara en flock utan också få mera egen tid och få prova på spännande saker som att ha halsband och koppel och göra små utflykter i bil.

Och till sist, det som alla frågar – vilken ska vi behålla. Jag bestämmer det i sista stund. De är väldigt lika både till sätt och utseende. Jag vill se tänderna, att bettet verkar bli korrekt, och ju längre jag väntar desto mer tänder ser jag. Hittills ser det ok ut på alla, men det kan ändras. (Och sen vet man ändå inte hur det blir när hunden vuxit färdigt).

Färgen då? Alla är fortfarande svarta. Men man anar lite grått runt nosarna.
De kommer att bli gråa, men hur mörkt grå, det får vi se.

Jag har fått frågor om de vita fläckarna på tår och bröst, om de får ha sådana. Och ja, det får de. Pumier ska vara enfärgade men sådana små vita fläckar, som kallas valpfläckar för att de ofta försvinner när hunden växer, är tillåtna.
För mig var de praktiska, jag kan skilja hundarna åt utan att klippa märken i pälsen eller sätta band i olika färger på dem.

I morgon ska de vägas. Och kanske lyckas jag få igång en riktig kamera och ta bilder när de rör på sig. Hittills är alla foton tagna med iphonen.

20120824-222904.jpg

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s