Vi behåller ingen valp i den här kullen, vilket känns lite sorgligt. Men en pumi kräver att få jobba och träna och göra saker. Tre är vad jag klarar. Två kan vänta tillsammans medan den tredje tränar.

Jag har hittat väldigt bra hem till alla valparna, så de kommer att få det bättre än de skulle fått som en i flocken här. Hade jag haft ambition att ha en stor kennel hade detta varit läget då jag skaffade fodervärd. Men vi tar det lite lugnt och avvaktar med det. Kanske nästa kull om dessa valparna utvecklas och blir så bra som jag hoppas.

Calle, Lyckodraken Callisto, är den som flyttar sist. Att ha honom kvar några dagar som ensam valp har varit en stor bonus. Han har tagit plats i flocken och självklart blivit allas gullegris. Inte minst har det varit roligt att se hur de andra hundarna agerar. När alla valparna var kvar lät inte Maja någon annan än Muffin leka med dem. När de sprang fram till Nässla och Mops ställde hon sig emellan. Nu gör Calle lite som han vill och även Mops och Nässla har börjat tycka att den lille med de vassa tänderna är ganska kul. Nässla som brukar agera polis stoppar honom om han försöker jaga katterna. 

   
 Hon är en ansvarsfull storasyster. Hon gillar inte att han biter i henne med de sylvassa tänderna, men han får ligga nära i soffan.

  
Mops tycker det är väldigt kul att låta sig jagas av honom. Maja låter honom vinna i brottningsmatcher och lär honom slänga sig på marken som en fotbollsspelare när något blir läskigt.

Nu ser jag framemot att få mer tid till träning av Maja, Mops och Nässla. För visst hade det varit roligt att få börja träna med en valp. Men jag har ju tre valpar här som visserligen hunnit bli några år, men fortfarande behöver lära sig massor.

Och det ska bli så roligt att följa valparna hos sina nya ägare.