Elda på BPH

På lördagen var det dags för Elda att få sin personlighet beskriven. Vi gjorde BPH på Lines hundskola i Härryda, som ligger nära där vi bor.

BPH är en beskrivning av hundars mentalitet som är utformat för att passa alla raser, inte bara brukshundar. Ju fler som får sina hundar beskrivna, desto bättre kan man se hur olika hundraser skiljer sig åt och om det finns problem med starka rädslor eller aggressivitet.

Man kan välja att göra BPH med eller utan skott. Jag valde att göra med skott.

Elda är reserverad mot främlingar, det kan ta ett tag innan hon blir kompis med nya människor, så jag var nyfiken på hur det skulle gå. Under beskrivningen går testledaren bredvid föraren genom banans olika moment.

Elda var skeptisk till testledaren och förhöll sig avvaktande. Hon var tyst under överraskningsmomenten och när det kom en främmande och underlig person. I normala fall hade hon nog skällt, i alla fall på personen.

Hon sprang efter leksakerna när jag kastade dem men lekte inte med dem.

Matintresset var större. När hon inte fick ut allt godis ur burkarna gick hon till spannen de hade vatten i för att skölja burkarna och kollade om det fanns mer där. Det tyckte jag var intelligent men det ingick inte i testet.

När hon tyckte något var läskigt höll hon avstånd till det.

Vid skotten reagerade hon,  men inte med panik och det fanns ingen kvarstående oro.

Jag tycker det är bra att ha gjort detta, nu vet jag att hon inte blir aggressiv mot främmande, och att hon ser mig som en trygghet. Hon tycker den del saker är läskiga, men hon kommer över det.

Här kommer en bild på spindeldiagrammet som jämför med medelvärdet på de 66 pumi som gjort BPH. Vill ni läsa hela testprotokollet finns det på SKK:s avelsdata om ni söker på Lyckodraken Ljungeld och sen väljer BPH i menyn i vänsterkanten.

Skärmavbild 2018-10-15 kl. 18.23.24

Elda provade vallning

Sista helgen i september åkte jag och Elda till Finnerödja för att prova på vallning. Det var rasklubben som ordnade, Lotta Arne, en av dem som kan mest om vallning med pumi i Sverige, höll i det och de fina fåren finns på Sörtorps fårgård.

Det här var nog det roligaste jag gjort med hund. Elda visste precis vad hon skulle göra. Hon, som annars är blyg för nya människor, samarbetade direkt med Emma och Lena som var våra instruktörer inne hos fåren.

Jag försökte hänga med så gott jag kunde.

På slutet kunde jag och Elda flytta fåren själva utan hjälp.

Nu ska jag träna så att jag kan styra henne på avstånd.

Det här måste vi fortsätta med, även om det är en bit att åka till fåren.