Nu är det en vecka sen Elda födde sina valpar. Allt har gått mycket bra. De har fördubblat sin vikt. De äter mer och sover längre stunder i sträck. De har ännu inte öppnat ögon eller öron men de har blivit skickligare på att snabbt ta sig fram till spenarna när de vaknat. Ibland reser de sig lite men det går inte att kalla det för gå ännu.

De har också gjort en del ljud som liknar skall. Det händer när de är missnöjda över att inte komma fram till mjölken fort nog eller när inte mjölken kommer direkt när de trampar med tassarna.

Elda reagerar direkt om de piper eller gnäller – det betyder oftast att de behöver kissa eller bajsa. Men de där missnöjda små skallen struntar hon i.

Elda äter mycket mat nu när hon ger di. Hon får samma som vanligt fast i större mängd. Vi ger Mush som är fryst rått kött, ben, organ och grönsaker. Det har högt energiinnehåll. Normalt räcker det att ge lite, det finns utrymme för att ge större portioner utan att fylla magen.

Tiken håller valparna rena när de är så här små, så det behövs inte så mycket städning i lådan.

Det är roligt att sitta och titta på dem och fundera på vilka personligheter de blir när de blir större. Fako-hanen syns bäst på kort, men de svarta är också små ljuvliga underverk. Jag vill behålla dem alla, men det går ju inte. Jag får försöka njuta av dem den här korta men intensiva tiden.