Grått, vått och covid som lurar överallt. Nu längtar jag tillbaka till vandringen i Jämtland. Ett lagom äventyr för mig och Elda.

Och jag saknar alla hundarrangemang och möjlighet att umgås med vänner. Vi hade en liten minikennelträff i oktober vid Tjolöholms slott. Det var väldigt roligt att ses, även om det bara var en promenad.

Jag har varit dålig på att uppdatera bloggen här, men nu ser ni i alla fall att vi fortfarande håller igång.

Till sist en bild på Elda och Wilma, mor och dotter. Vi passade Wilma en vecka. Valparna har nu blivit unghundar, roliga och söta men också jobbiga.