Tyvärr, inga valpar i sommar

Så trist. Elda verkade helt klart dräktig, magen växte. Men sen slutade den växa och gick i stället tillbaka. Vi gjorde ultraljud hos veterinär och där finns inga valpar.

Vi tror att Maja fick en infektion som sen smittade till de andra hundarna. Det var en liten ögoninflammation, lite slem i ögonvrån, lite röda slemhinnor, inget som kändes allvarligt. Men det är ett av sätten herpes kan yttra sig på. Ofarligt för de vuxna men slår ut foster och valpar.

Jag brukar isolera mig från omvärlden när tikar är dräktiga, minns när Muffin fick kennelhosta en gång på en agilitytävling och sen gick tom. Men det är svårt och tråkigt, så den här gången tänkte jag att jag åker på några roliga grejer ändå. Det var dumt, men nu är det försent att ångra sig. Och det kan gå fel på så många sätt ändå.

Elda är glad och pigg. Hon gick från att vara stillsam och lugn till att rusa runt och jaga katter på några dagar. Vi är lite ledsna, för vi har flera blivande pumiägare som hoppades på en Elda-Cezar-valp. Nu parar vi igen nästa gång Elda löper. Kanske blir det en annan hane eftersom Cezar hinner bli ännu äldre.

Elda på vallkurs

I helgen var vi på Mårtensby gård utanför Uppsala där SvkFur ordnade valläger. När jag anmälde till detta trodde jag Elda skulle löpa i slutet av maj, så att vi skulle hinna med vallningen först. Nu hann hon precis gå ur löpet och var inte på topp. Men det är ju mest jag som behöver lära mig, och för mig var det nog mest en fördel att ha en lite mer dämpad hund.

Fåren var mycket vältränade och lugna. Stundtals gick det riktigt bra, men vi blev fort trötta, mentalt. Det är mycket att hålla i huvudet.

Det var roligt också att titta på dem som kommit lite längre och se hur skickligt hundarna flyttade fåren.

På söndagen gjorde vi ett anlagstest för kroppsvallare. Vi var lite trötta men blev godkända på testet. Först är det en social del, en sorts mentaltest light, där hunden ska hanteras av främmande, gå genom en grupp människor, följa föraren utan koppel, hoppa ett hinder, höra ett plötsligt ljud, komma på inkallning och gå genom en grupp hundar. Hundar som inte klarar detta får inte fortsätta till del två som är testet med fåren.

Med fåren ska hunden visa att den har anlaget att balansera flocken, så att den vill hålla ihop fårflocken och fösa fåren mot föraren. Det kan göras utan närkontakt med fåren, med hunden utanför fållan.

Bilden (tagen av Ulla Olsson) visar när vi närmar oss fårfållan. Elda springer före och fåren flyttar sig från hunden. Sen tappade Elda intresset lite och vi fick gå in i fållan och fortsätta där. Det här är bara ett anlagstest, inget prov. Man behöver inte kunna valla för att göra det. Men det är en fördel om hunden har haft kontakt med får.

Här är Eldas testprotokoll. Det är FCI:s officiella test, samma görs i hela Europa.

Jag hoppas vi ska kunna fortsätta med vallträning. Fast vi får vänta till hösten om Elda får valpar. Det är svårt att hitta ställen att valla på med kroppsvallande hundar. De flesta som håller på med vallning har bordercollies, som vallar annorlunda.
Det är mycket roligt att få arbeta med det som hunden ursprungligen är framavlad för.

 

Elda + Cezar = sant!

Idag har Elda varit på dejt med Cezar hos Borgarmarkens kennel. Cezar heter Oviksfjällens Robin i stamtavlan och är en gentleman som redan är pappa till flera fina valpar.

Det blev parning enligt alla konstens regler, och båda var väldigt mycket med på noterna. Det regnade, så det blir inga tjusiga bröllopsfoton, men några mobilbilder fick jag till i alla fall.

Vi mötte våren på Kinnekulle

Maja, Elda och jag har haft tre underbara dagar på Kinnekulleleden. Sista dagen fick vi sällskap av en pumin Vincent med matte, och då blev det ännu roligare.

Vi startade vid Kinnekullegården på fredagen, gick till Lasse i bergets grotta och sov där i vårt tält. På lördagen gick vi längre, först till Blombergs station och sen norrut till Kinnekulle camping i Hällekis. Det var väldigt vacker natur, fast träden inte slagit ut än. Leden går genom skog och betesmarker, lite upp och lite ner, men inte några svåra passager. Vi såg många dovhjortar och en och annan ekorre.

Vi pausade vid Råbäcks hamn och tog sen in på campingplatsen. Toaletter och varmvatten kan vara värt att betala för. Sen anslöt Vincent med matte på söndagen, de bor på Kinnekulle och hade kunde alla stigar.

Vill ni vandra utan större strapatser är det här en jättebra led.

IMG_1493

Maja och Elda bär sin mat och sina täcken som de har på natten för att inte frysa i tältet.

Elda på ögonlysning

DSC_5288

Vi åkte till Vänersborg för att göra ögonlysning och patellakoll på Elda, Lyckodraken Ljungeld. Det var kennelklubben som ordnade, det blir lite billigare än att boka veterinär själv. Det var inga fel i ögonen och knäna var stabila. Nu har vi kollat allt (egentligen behövs bara höftröntgen för att kunna använda henne i avel) och allt är bra.

 

My Dog!

Årets MyDog var en rolig men jobbig tillställning. Jag fick nån influensa precis innan så jag var inte alls i form. Men ändå glad att jag åkte dit. På torsdagen fick Elda Excellent och Maja Excellent med CK. Och Lyckodraken Skare, en av valparna i Snökullen, kallad Bokshi, fick Cert. Det var hans första officiella utställning. Så roligt!

Mira och Sally var också där, så det var fem lyckodrakar med. Kändes stort! Och jätteroligt att träffa alla.

På fredagen fick Elda Very Good och Maja Excellent med CK igen. Maja blev fjärde bästa tik båda dagarna och fick reservcacib (som hon inte behöver, men ändå kul) på fredagen.

Sen var det fantastiskt roligt att följa pumihanen C som blev BIR på fredagen och vann gruppen och till sist lyckades bli BIS-2:a. Väldigt ovanligt att pumi placerar sig så högt. Men det gjorde jag från tv-skärmen hemma. Att jag var förkyld gjorde också att jag inte shoppade loss på mässan. En bok och en mugg med Maja på var allt.

GOTT SLUT!

IMG_9335

2018 slutade med tjusiga rosetter för Elda, som blev BIM på kennelklubbens inofficiella nyårsutställning i Tångahallen. Domare var Martin Johansson. Han har dömt henne en gång förut. Då var hon yngre och tanigare och fick Very Good. Nu visade hon sig riktigt bra och fick Excellent och HP. Bäste hanhunden, Skallabackens Louis, blev BIR.

IMG_9336

2018 har varit ett bra och roligt år för Lyckodraken. På nyårsafton 2017 parade sig Maja och Rocky och de sju valparna i Snökullen föddes 4 mars. Under den heta sommaren tog vi det lugnt och njöt av den vackra naturen hemmavid. Elda var på några utställningar, men det är inte hennes favoritsysselsättning. Då trivs hon bättre på fjället. Vi gick andra etappen av Kungsleden, en vacker och omväxlande vandring. Sen har vi gått kurs i Nosework och tränat det en del med alla hundarna. Där har vi ingen ambition att tävla, men det är en perfekt aktivitet.

I september hade vi kennelläger med övernattning för att fira att vi blivit tio år som uppfödare. Många kom och det var väldigt roligt att se hur duktiga alla små lyckodrakar blivit. Vi har fått fem kullar under de här åren och hittat underbara hem till alla valparna.

En annan höjdpunkt var när Elda fick prova på fårvallning i Finnerödja. Det var tydligt att hon har detta i blodet. Vi ska försöka komma med på flera tillfällen under 2019. Det får bli nyårslöftet.

Vi planerar att para Elda under försommaren 2019. Är du intresserad av en pumivalp till hösten, hör av dig.