Elda på vallkurs

I helgen var vi på Mårtensby gård utanför Uppsala där SvkFur ordnade valläger. När jag anmälde till detta trodde jag Elda skulle löpa i slutet av maj, så att vi skulle hinna med vallningen först. Nu hann hon precis gå ur löpet och var inte på topp. Men det är ju mest jag som behöver lära mig, och för mig var det nog mest en fördel att ha en lite mer dämpad hund.

Fåren var mycket vältränade och lugna. Stundtals gick det riktigt bra, men vi blev fort trötta, mentalt. Det är mycket att hålla i huvudet.

Det var roligt också att titta på dem som kommit lite längre och se hur skickligt hundarna flyttade fåren.

På söndagen gjorde vi ett anlagstest för kroppsvallare. Vi var lite trötta men blev godkända på testet. Först är det en social del, en sorts mentaltest light, där hunden ska hanteras av främmande, gå genom en grupp människor, följa föraren utan koppel, hoppa ett hinder, höra ett plötsligt ljud, komma på inkallning och gå genom en grupp hundar. Hundar som inte klarar detta får inte fortsätta till del två som är testet med fåren.

Med fåren ska hunden visa att den har anlaget att balansera flocken, så att den vill hålla ihop fårflocken och fösa fåren mot föraren. Det kan göras utan närkontakt med fåren, med hunden utanför fållan.

Bilden (tagen av Ulla Olsson) visar när vi närmar oss fårfållan. Elda springer före och fåren flyttar sig från hunden. Sen tappade Elda intresset lite och vi fick gå in i fållan och fortsätta där. Det här är bara ett anlagstest, inget prov. Man behöver inte kunna valla för att göra det. Men det är en fördel om hunden har haft kontakt med får.

Här är Eldas testprotokoll. Det är FCI:s officiella test, samma görs i hela Europa.

Jag hoppas vi ska kunna fortsätta med vallträning. Fast vi får vänta till hösten om Elda får valpar. Det är svårt att hitta ställen att valla på med kroppsvallande hundar. De flesta som håller på med vallning har bordercollies, som vallar annorlunda.
Det är mycket roligt att få arbeta med det som hunden ursprungligen är framavlad för.

 

GOTT SLUT!

IMG_9335

2018 slutade med tjusiga rosetter för Elda, som blev BIM på kennelklubbens inofficiella nyårsutställning i Tångahallen. Domare var Martin Johansson. Han har dömt henne en gång förut. Då var hon yngre och tanigare och fick Very Good. Nu visade hon sig riktigt bra och fick Excellent och HP. Bäste hanhunden, Skallabackens Louis, blev BIR.

IMG_9336

2018 har varit ett bra och roligt år för Lyckodraken. På nyårsafton 2017 parade sig Maja och Rocky och de sju valparna i Snökullen föddes 4 mars. Under den heta sommaren tog vi det lugnt och njöt av den vackra naturen hemmavid. Elda var på några utställningar, men det är inte hennes favoritsysselsättning. Då trivs hon bättre på fjället. Vi gick andra etappen av Kungsleden, en vacker och omväxlande vandring. Sen har vi gått kurs i Nosework och tränat det en del med alla hundarna. Där har vi ingen ambition att tävla, men det är en perfekt aktivitet.

I september hade vi kennelläger med övernattning för att fira att vi blivit tio år som uppfödare. Många kom och det var väldigt roligt att se hur duktiga alla små lyckodrakar blivit. Vi har fått fem kullar under de här åren och hittat underbara hem till alla valparna.

En annan höjdpunkt var när Elda fick prova på fårvallning i Finnerödja. Det var tydligt att hon har detta i blodet. Vi ska försöka komma med på flera tillfällen under 2019. Det får bli nyårslöftet.

Vi planerar att para Elda under försommaren 2019. Är du intresserad av en pumivalp till hösten, hör av dig.

Elda provade vallning

Sista helgen i september åkte jag och Elda till Finnerödja för att prova på vallning. Det var rasklubben som ordnade, Lotta Arne, en av dem som kan mest om vallning med pumi i Sverige, höll i det och de fina fåren finns på Sörtorps fårgård.

Det här var nog det roligaste jag gjort med hund. Elda visste precis vad hon skulle göra. Hon, som annars är blyg för nya människor, samarbetade direkt med Emma och Lena som var våra instruktörer inne hos fåren.

Jag försökte hänga med så gott jag kunde.

På slutet kunde jag och Elda flytta fåren själva utan hjälp.

Nu ska jag träna så att jag kan styra henne på avstånd.

Det här måste vi fortsätta med, även om det är en bit att åka till fåren.

Tack alla som kom till kennellägret!

Äntligen blev det av, kennellägret vi pratat om och funderat på så länge. Vädret var hit och dit, regn, hagel och solsken om vartannat. Men vi hade lite tur och slapp bli genomblöta. Och så himla kul det var att träffa alla och se hur fina och duktiga hundarna är.

Vi provade på lite olika grejer, parkour passade bra med alla stockar och stenar som fanns i skogen, och nosade på grunderna i agilityhandling och Nose Work. Åskar visade hur snyggt han kan visa var doften finns genom att peka med nosen.

Det var mycket inspirerande att höra hur duktiga hundarna är: Gnista är en stjärna på viltspår, Vigg har testat fårvallning, Cider kan inte bara agility och rallylydnad utan alla möjliga tricks, Spica hittade hem efter att ha varit borta i skogen i många dygn … ja, henne var det speciellt roligt att få träffa.

På kvällen visade Zoltán, Bokhsis husse, bilder och berättade om Ungern, pumins ursprungsland.

Umgänget är det som betyder mest, och för valparna var det också roligt att träffa varandra.

Vi bodde på Nissaströms kursgård och hade stället för oss själva, så det fanns ingen som blev störd av att det var mycket hundar.

Här sitter Cider och spanar. Tror inte Securitas behövde ha nån bevakning den helgen:

Elda i Vänersborg

På lördagen körde Elda och jag till NÄKK:s årliga utställning i Vänersborg. Detta är vår hemmaklubb, den länsklubb vi tillhör i kennelklubben, så där måste vi förstås vara med.

Elda höll inte svansen tillräckligt högt och fick Very Good i betyg. Hon har blivit mera van vid utställningar, låter domaren kolla tänder och klämma på kroppen utan att bry sig. Men inte så van att hon håller svansen högt.

Jag ställer ut ändå, för det är bra miljöträning för henne. På träning i känd miljö går det jättebra.

Här är domarens kritik:

Efter utställningen åkte vi hem till Tango, Lyckodraken Firn, som bor ganska nära. Jag klippte honom, det blev lite hackigt, det är svårt att klippa valpar, de orkar inte stå still så länge. Men kolla ändå så fin han är:

Åska och Elda på utställning

Systrarna Lyckodraken Åskfågel och Lyckodraken Ljungeld som precis fyllt två år var på Svenska klubben för ungerska rashundars utställning i Tidaholm i lördags. Åska vann öppenklassen och fick CK och reservcert. Åskas kritik:

Elda som tidigare tyckt att domare är lite läskiga verkar ha kommit över detta och skötte sig jättebra. Hon kom två i öppenklassen och fick också fin kritik.

Det roligaste med specialutställningar som den här är att träffa pumivänner.

Här är det Åska som gärna skulle vilja ha Rosalies korv på grillfesten på kvällen:

Ebbe BIR i Sundsvall

Grattis till Ida Englund med Lyckodraken Aquila, Ebbe, som blev Bäst i rasen på Västernorrlands kennelklubbs utställning i Sundsvall idag!

Förra helgen var det Lyckodraken Åskfågel, Åska, som glänste i utställningsringen. Hon blev andra bästa tik med reservcert och reservcacib på SKK:s utställning i Malmö. Grattis och tack till matte Jill Åfors Lundgårdh!